Rätt dimension på stenkista för dagvatten

En väl dimensionerad stenkista tar hand om takvatten och hårdgjorda ytor utan att belasta husgrund eller kommunens ledningar. Här får du en konkret metod för att beräkna volym, välja material och bygga rätt – steg för steg. Guiden passar både villaägare och fastighetsskötare.

Vad är en stenkista och när behövs den?

En stenkista är ett underjordiskt magasin som samlar och infiltrerar dagvatten i marken. Den fördröjer flödet från tak och uppfarter och minskar risken för översvämning, sättningar och fukt mot grundmuren. Principen är enkel: vatten fyller hålrummen mellan sten (makadam) eller i modulmagasin och sipprar sedan ut till omgivande jord.

Stenkista passar där marken är genomsläpplig (sandig eller grusig jord) och där det finns tillräckliga skyddsavstånd till byggnader och dricksvattenbrunnar. I tät lera, vid hög grundvattennivå eller på små tomter kan ett slutet fördröjningsmagasin med nödutlopp vara bättre. Kommunens dagvattenregler och branschråd (t.ex. Svenskt Vatten P110) ger ramar för val och placering.

Steg 1: Kartlägg ytor och förutsättningar

Börja med att bestämma vilka ytor som ska kopplas till stenkistan och uppskatta hur mycket av nederbörden som verkligen rinner av (avrinningskoefficient, φ). Tak har hög avrinning, gräsytor lägre. Notera jordart, lutningar och var nödutlopp kan ledas vid extremregn.

• Tak (pannor/plåt): φ ≈ 0,9
• Plattor/asfalt: φ ≈ 0,7–0,9
• Grusade ytor: φ ≈ 0,4–0,6
• Gräsmatta/jord: φ ≈ 0,2–0,3

Håll avstånd: minst 2–3 m från husgrund och källarvägg, minst 1 m över högsta grundvattennivå, samt avstånd till dricksvattenbrunn enligt kommunens krav (ofta minst 10 m). Kontrollera alltid ledningar innan grävning via nätägare och märk ut området. Planera ett nödutlopp till lågpunkt på tomten eller till dagvattenledning om kommunen tillåter det.

Steg 2: Gör ett enkelt perkolationstest

Ett perkolationstest visar hur snabbt marken kan ta emot vatten. Gräv en provgrop där stenkistan planeras, cirka 60–80 cm djup och 30–40 cm bred. Fyll med vatten, låt marken mättas (fyll på en gång till), mät sedan hur många millimeter vattennivån sjunker per timme.

• Över 30–50 mm/h: god infiltration (sandig/grusig jord).
• 10–30 mm/h: måttlig infiltration, ofta acceptabelt med större volym.
• Under 10 mm/h: dålig infiltration (silt/lera) – överväg fördröjningsmagasin och nödutlopp.

Om gropen står full av vatten eller fylls av grundvatten saknas förutsättningar för infiltration. Välj i så fall lösning som fördröjer vatten och säkert leder bort överskottet.

Steg 3: Räkna fram volym och storlek

Använd en enkel och robust metod: dimensionera för ett intensivt regn på 20 mm över de ytor som kopplas till stenkistan. Det ger en säkerhetsmarginal och stämmer ofta med kommunal praxis. Räkna sedan om vattenvolymen till stenfyllning utifrån porositeten (hålrumsandelen) i materialet.

• 1) Beräkna avrinnande volym: V = A × regn × φ. Exempel: 100 m² tak × 0,02 m × 0,9 = 1,8 m³.
• 2) Välj porositet: tvättad makadam 16–32 har ca 30–35 % porositet; modulmagasin 90–95 %.
• 3) Fyllningsvolym för makadam: 1,8 / 0,35 ≈ 5,2 m³ stenfylld volym.
• 4) Förslag på mått: 3,0 × 2,0 × 0,9 m ≈ 5,4 m³.

Markens infiltration under regnet kan minska kravet, men räkna inte av det utan erfarenhet och lokala data. Vid modulmagasin blir fysiska måtten mycket mindre för samma magasinvolym, men följ då tillverkarens krav på omslutning och skydd.

Steg 4: Välj material och uppbyggnad

Två huvudalternativ finns: en traditionell stenkista av tvättad makadam eller ett plastbaserat modulmagasin (fördröjnings-/infiltrationskassetter). Makadam är enkelt, robust och billigt i material; moduler ger hög porositet och kontrollerad geometri.

• Makadam 16–32 mm (tvättad, rundade finfraktioner ska undvikas).
• Geotextil/markduk för separation (vanligen klass N2/N3) som omsluter fyllningen.
• Rensbrunn med sandfång vid stuprör för att fånga löv och grus.
• Dräneringsrör 110 mm (slitsat i kistan, tätt fram till kistan). Fall 1:100–1:200.
• Kontroll-/spolrör upp till marknivå för framtida inspektion.
• Nödutlopp/överfyllnad till säker yta eller dagvattenledning enligt tillstånd.

Täck minst 30–50 cm ovan kistans krona för frostskydd och bärighet. Undvik finjord direkt mot makadam – geotextilen ska hindra igensättning men släppa igenom vatten.

Steg 5: Gräv, bygg och kontrollera

Schakta en grop med plats för kistans mått och arbetsmån. Säkra schaktväggar eller gör slänt om jorden är lös. Jämna botten, lägg 5–10 cm makadambädd, rulla ut geotextil med överlapp upp på sidorna. Fyll kistan med makadam eller placera moduler, vik duken tätt runt och återfyll med sand/jord i lager. Koppla stuprör via rensbrunn, lägg ledningar med rätt fall och skapa ett nödutlopp.

• Kvalitetskontroll: mät kistans mått och nivåer, verifiera rörfall, kontrollera att geotextil omsluter helt.
• Funktionskontroll: fyll rensbrunnen med vatten och se att inflöde/utflöde fungerar utan baktryck.
• Säkerhet: spärra av schaktet, kontrollera ledningar innan grävning, använd schaktstöd vid djup >1,2 m.

Skötsel och vanliga misstag: töm sandfång 1–2 gånger per år, spola rören vid behov och inspektera efter skyfall. Tecken på problem är långvariga pölar eller att vatten trycker upp i rensbrunn. Vanliga fel är för liten volym, igensatt kista (saknad rensbrunn/markduk), placering för nära huset, eller avsaknad av nödutlopp. Planera hellre större och säkrare än miniminivå, och stäm av lösningen med kommunen om du är osäker.